Direktlänk till inlägg 18 december 2008
Fyfan vad hemskt det känns att vara tillbaka i det här. Rädd.
Trodde att den där nedbrytande rösten hade försvunnit för evigt.
Vaknar varje natt på blöta lakan av svett. Kan inte koncentrera mig på mer än ett ord i taget.
Spänner mig och håller andan hela tiden, för det känns som att jag inte vågar andas. Gäspar mycket för syrebristen.
...Trodde heller aldrig jag skulle känna såhär starkt.
kyliga lilla gråa geggmed sylade klorvarför vässar du varje gång jag känner någotvarför är klorna alltid sylade så fort mina känslor slår in varför glädjer inte toppen digvarje steg du tar uppså kommer jag nerkniven har inte mer än två sidorska...
förlåt mig för jag är ämnad till det jag görursäkta att jag inte passar in i din bild av vad du vill ha,jag är inte din.jag är min.jag kommer alltid vara jagdu kommer vara dufinns det någon genväg? ...
vad du gnageren bit i tagetgnagnagkött och sinne följer varje tuggatuggtuggsnart är jag bortaär du hungrig tar jag emot din iverblod är vackertKan du älska mig nu? ...
Varje blad har en frostig kant¨idag kyler verkligheten nerdet vi kännerdet vi ärdet vi en gång varfärgen knappas nerbort bortmed vindenkylan paralyserar alt som en gång varoch aldrig vaknar det upp igenvitt grått svartvitt gråttsvartDu.Ont. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 |
14 |
|||
15 |
16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 |
25 |
26 |
27 | 28 | |||
29 | 30 |
31 |
|||||||
|