känns sjukt konstigt... kommer på mig själv hela tiden med att känna att det inte är Jag som pratar när jag pratar. Eller att det är Jag som skriver när jag skriver. Det blir suddigt och jag får svårt att fästa blicken. Känner mig yrslig och minnet sviker. Blir panikslagen och funderar över vilken dag det är idag...  Med andra ord känner jag de värsta overklighetskänslorna som jag nånsin gjort.

det känns som att det ekar när jag pratar... att jag skriker.. jag hör min röst förvrängd och den låter jättehögt.

Vet inte vad det är som händer mig, men läskigt är det... Tror jag aldrig känt såhär förut. Nåt som händer i min kropp som jag inte är van att hantera.

Sitter på jobbet och kan inte hjälpa att jag räknar ner timmarna till jag kan må såhär hemma under täcket istället.

 Mörkrets klor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

kyliga lilla gråa geggmed sylade klorvarför vässar du varje gång jag känner någotvarför är klorna alltid sylade så fort mina känslor slår in   varför glädjer inte toppen digvarje steg du tar uppså kommer jag nerkniven har inte mer än två sidorska...

förlåt mig för jag är ämnad till det jag görursäkta att jag inte passar in i din bild av vad du vill ha,jag är inte din.jag är min.jag kommer alltid vara jagdu kommer vara dufinns det någon genväg? ...

vad du gnageren bit i tagetgnagnagkött och sinne följer varje tuggatuggtuggsnart är jag bortaär du hungrig tar jag emot din iverblod är vackertKan du älska mig nu? ...

Varje blad har en frostig kant¨idag kyler verkligheten nerdet vi kännerdet vi ärdet vi en gång varfärgen knappas nerbort bortmed vindenkylan paralyserar alt som en gång varoch aldrig vaknar det upp igenvitt grått svartvitt gråttsvartDu.Ont.   ...

    När varje fingertopp sätter en glansoch varje andetag är en nyanskonturerna glittrar lilaoch sinnerna får glödande vila.att få skratta tåraroch gråta melodier   ...