Vad ont det gör då man får en Verklighetssmäll.

Då iskalla klor tar tag i bröstet och river en neråt.

Med allt motstånd, med alla krafter, så ligger jag ändå här nere. I det geggiga diket du har stampat upp åt oss.

Det är svårt att andas då du står på mig.

Naivt sträcker jag upp handen. Du spottar på min handflata.

Jag försöker desperat bli av med smutsen. Försöker gnugga bort det emot marken. Gräset har en sköld, och då jag nuddar den bränner smutset fast.

Helt hjälplös, törstande efter din värme; din tyngd som brukade knyta mina brustna band. 

What have I become, my friend?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

kyliga lilla gråa geggmed sylade klorvarför vässar du varje gång jag känner någotvarför är klorna alltid sylade så fort mina känslor slår in   varför glädjer inte toppen digvarje steg du tar uppså kommer jag nerkniven har inte mer än två sidorska...

förlåt mig för jag är ämnad till det jag görursäkta att jag inte passar in i din bild av vad du vill ha,jag är inte din.jag är min.jag kommer alltid vara jagdu kommer vara dufinns det någon genväg? ...

vad du gnageren bit i tagetgnagnagkött och sinne följer varje tuggatuggtuggsnart är jag bortaär du hungrig tar jag emot din iverblod är vackertKan du älska mig nu? ...

Varje blad har en frostig kant¨idag kyler verkligheten nerdet vi kännerdet vi ärdet vi en gång varfärgen knappas nerbort bortmed vindenkylan paralyserar alt som en gång varoch aldrig vaknar det upp igenvitt grått svartvitt gråttsvartDu.Ont.   ...

    När varje fingertopp sätter en glansoch varje andetag är en nyanskonturerna glittrar lilaoch sinnerna får glödande vila.att få skratta tåraroch gråta melodier   ...