Jag mår alltid bra när jag är upp i dig eller pratar med dig , men inte efteråt alls. Skulle du läsa min
blogg så hade du förstått för längesen varför jag betett mig konstigt...

Tur att jag valde att vara ensam ikväll. Jag behöver det känner jag nu.

Sitter o lyssnar på musik och pratar med min favorit-msn-kontakt ;D

Imorrn ska jag försöka sova ut, sen när Tessan slutar jobbet ska vi på stan.. Sen förmodligen ta turnebussen på fest ;)

Jag blir väldigt påverkad av musik... Tillexempel när jag har ångest, finns det en viss typ av musik som jag helt enkelt inte KAN höra. När jag är ledsen kan jag inte höra på en viss typ musik osv osv. Måste höra musik utefter hur jag mår för stunden. Jag tar till mig för mycket , och påverkas så mycket att det inte går annars.

Iallafall, vill bjuda er på en låt som gör mig väldigt lugn som jag tycker är helt fantastisk. En av de få låtarna jag kan höra i alla lägen.

-Tack Christian, för att du presenterade nåt så vackert för mig... Det mest unika jag någonsin hört, finns inget liknande.

http://www.youtube.com/watch?v=doc1eqstMQQ

Har somnat in till den här musiken nästan varje natt,

så för mig är den underbar.
Magisk.

Jag <3 Jobba på kvällen.

Sitter och myser med en kopp te och en påse nötter , haha!

Det är sååå skönt med textsamtal... Sitta i teknisk support o grejer ;) Man lär sig rätt mycket av detta jobb! Folk frågar ju om det mesta, så lite mer allmänbildad blir man ju än vad man var förut iallafall ;D Haha!

Har alltid varit en kvällsmänniska... Det känns som att så fort det blir mörkt ute så blir jag migsjälv liksom... Kanske låter helsjukt, men jag är två helt olika personer dagtid o kvällstid. Slappnar av sååå mycket mer på kvällen. På dagen har jag sjuk spänningshuvudvärk och är nervös o förvirrad mest hela tiden. Men, så kommer mörkret och helt plötsligt känner jag hur jag sjunker ner i stolen, lägger upp foten och har ett leende på läpparna.

Sjukt hur man kan påverkas!

Nu har jag min sista rast, sen är det bara 1½ timme kvar. Shit vad tiden går fort när man mår bra... Första passet hade jag sån spänningshuvudvärk att det bultade i båda tinningarna.. Såg suddigt och blandade ihop allt.

Psyket påverkar det fysiska skrämmande mycket. Allt hänger ihop.

Nu ska jag suga i mig min fjärde kopp te för kvällen o jobba vidare ;)

Trevlig kväll på er!

Nu är jag hemma... Har delat pass idag, så ska vara hemma ett par timmar nu. Skönt faktiskt med delat ändå!!!

Tessan har nyss gått på jobbet... Vi åt lunch ihop.. Så, nu ska jag bara njuta av tystnaden och ensamheten ett tag.

Igår var jag o Tove på kina o åt =) Det var skitgott! Älskar att äta ute, en speciell känsla... Alltid roligt att bli uppassad ;)

Slutar iaf 20:45 ikväll.. Får se vad jag hittar på då! Har ju inte varit ensam en enda minut på en vecka, så kanske jag helt enkelt bara ska umgås med mig själv och alla mina tusen tankar.

"And Í am a million different people

from one day to the next,

I can change"

jag bryr mig inte....

jag bryr mig inte!

JAG BRYR MIG INTE.

Kom igen förfan, Malin,

"Du bryr dig inte!"

Tonight  I'm on my knees,

yeeah.

- Provar på konsten att intala sig själv något,

och sen poff så tror man på det själv.

FYFAN DET DÄR DÄMPADE INTE DIREKT SUGET... ..

MEN , SOM VANLIGT SÅ GÖR MAN SAKER FÖR ATT MÅ BRA FÖR STUNDEN FÖR ATT DET BLIR FÖR OUTHÄRDLIGT.. MAN ORKAR INTE VÄNTA UT DET... MAN SKJUTER UPP ALLT HELA TIDEN, ISTÄLLET FÖR ATT BARA BITA IHOP RIKTIGT HÅRT OCH MÅ SKIT NÅGRA VECKOR. MAN ÄR ALLDELES FÖR SVAG. FALLER JÄMT BARA FÖR MAN INTE ORKAR STÅ RAKT  NÅGRA DAGAR.

MEN, FÖR STUNDEN SÅ SMÄLTER MAN JU SOM SMÖR I ALLAFALL. BLIR ALLDELS KNÄSVAG...FÖR ATT SEN GÅ DÄRIFRÅN OCH KÄNNA EN KNIV I MAGEN.

VAD MYCKET MAN OFFRAR FÖR ATT MÅ BRA NÅGRA MINUTER. HAR NI TÄNKT PÅ DET?! MAN "TAR" EN VECKAS SORG, FÖR FEM MINUTERS LYCKA. VAD KONSTIGT MAN PRIORITERAR... MEN , TYDLIGEN ÄR KÄRLEKSKÄNSLAN MYCKET KRAFTFULLARE ÄN SORG. INTE ALLTID DET KÄNNS SÅ FÖR STUNDEN, DIREKT...

 NU BLEV DET MYCKET SVAMMEL, MEN JAG MÅSTE BARA SKRIVA AV MIG.. ETT STORT BEHOV JAG HAR.. SKRIVIT MED STORA BOKSTÄVER FÖR ATT JAG SITTER I ETT TEXTSAMTAL UNDER TIDEN (DÅ MÅSTE MAN SKRIVA MED STORA, HEH.)

var ett tag sen jag kände mig såhär otaggad att jobba.

vill bara hem.

Kommer hem vid 20:30. Sen hinner man i stort sett bara pusta ut, så ska man lägga sig för att gå upp 7 imorrnbitti. Jag orkar inte, jag skulle behöva en LÅNG PAUS från allt känner jag. Jag hinner inte med mig själv. Allt bara slår mig i ansiktet på en gång, och jag glömmer att andas. Alla känslor och nya intryck och allt man ska anpassa sig efter gör mig galen och äter upp mig inifrån.

 Bröstet känns överfyllt, medan hjärnan känns helt tom. Så otroligt mycket tankar hela tiden, men allt känns så flyktigt och dimmigt. Sitter hela tiden och funderar och är i en annan värld, men allt som är här i nuet, kan jag inte ta in.

Verkligheten ger mig inte lika mycket lycka som mina fantasier gör. Går runt och lyssnar på den vackra musiken och känner känslan som jag hade enda ut i fingerspetsarna , när vi låg där i sängen och kysste varandra hungrigt.

Det är så ofta man får "dubbla budskap".

Det är helt enkelt på tiden att sluta tro något, innan man får det riktigt bekräftat. Svart på vitt.

Enkelt då ? Såklart man har sina åsikter och sina förhoppningar....

Synd det, när man så ofta blir besviken.