Vill tillägna Erik detta inlägg.

För att du får mig att drömma, längta, hoppas och tro.

Det är verkligen inte första gången,

men du gjorde min dag.

Gick hem idag med ett hårt bultande hjärta och ett varmt leende.

Du får mig att våga fantisera,

 att leva i en saga.

Igår hade jag en sån där ligga i soffan hela kvällen och vara ynkligast i världen-kväll.

Man ska inte ha en telefon i närheten när man är sådär sårbar.

Skickade ju iväg ett sånt där pinsamt överdramatiskt SMS till en kille jag träffat ett par ggr. Direkt när jag vaknat till liv ur den där Tycka-synd-om-mig-själv dimman så fick jag ett skrattanfall istället och skämdes en aning. Valde att ta bort hans nummer sen! ;P

Efter jag tröstätit några kilo, och gråtit en skvätt så ringde Tove som tur var. Pratade ett par timmar son vanligt, och efteråt kände jag mig fylld av energi. Vi kom överens om att det är dags för oss båda att ändra taktik och tankesätt. Ska sluta att gå i samma spår, gång på gång. Sluta vara så jävla feg.

Så, sen gick jag emot mig själv och fixade en dejt till helgen.

Hehe!

Thank you for parting my lips when I couldn't breathe.

Hade en riktig unnar-dag med Annelie :) Följde först med henne när hon skulle klippa sig, hon blev så vacker så! ^^ . Sen gick vi gick hem till mig och tittade på massa gamla bilder. =) När vi blev hungriga så vandrade vi bort till Tandori och åt trerätters! ;) Så sjukt gott där! Skulle vara ett utmärkt dejtställe. Så himla mysigt!

Mätta och belåtna gick vi och solade på "Två bleka kompisar". ;P Sen sprang vi och hyrde film. Gick hem till mig och tog på oss pyjamas o myste ner oss i sängen med morötter och dipp! :)

Var en helt underbar dag! Önskar vi kunde göra det oftare, gumman. Men, inte det lättaste i världen när vi bor 7 mil ifrån varandra.. Jag jobbar jämt, och du har två små barn att ta hand om.. Men, jag är så nöjd med det vi har. Får ju ändå höra din röst varje dag. =)

Vaknade med världens smärta i ansiktet. Ser hemsk ut. Uppsvälld och röd/blå i ansiktet. Har bränt mig utav bara f*n! Så otroligt obehagligt att bränna sig. Sticker, bränner, kliar och får rysningar hela tiden. Hoppas det lägger sig snart!

Emilia var nyss här och sa hejdå. Hon åker imorgon till Asien.

Hon kom som vanligt hit med hennes fantastiska inställning, beundransvärda personlighet och söta ansikte som jag bara vill överösa med pussar för att visa hur mycket jag tycker om henne.

De som känner mig vet att jag har svårt att visa känslor och det är väldigt få som sett mig gråta (i nyktert tillstånd.) Men, när hon skulle gå och jag insåg att jag inte kommer att se eller höra hennes röst på flera månader, så bröt jag ihop. Grät helt hysteriskt, och tårarna har inte slutat att rinna.

Under en kort tid så har hon hunnit blivit en stor trygghet för mig.Så ren och god.  Hon har fått mig att må så bra. Har lyft mig och fått mig se saker mer positivt.

Det värker i hjärtat.

Var ju inte den smartaste idén att dricka då man knappt sovit natten före, haft en omtumlande dag på jobbet och sen en massa stress. Blev självklart svintrött och en aning för full i fredags. Känner stor besvikelse på mig själv. Men så där blir det oftast då man har stora förväntningar inför något, det blir väldigt sällan så bra som man fantiserat.

Du äcklar mig.

Känns som att lungorna är fyllda med smuts.

 Ur so fake.

Underbara Petra var snäll och hämtade mig igår på dagen. Vi åkte hem till henne och Carro o umgicks. Spelade två spel, drack lite vin, pratade en himla massa och skrattade. :)  Dom bjöd på jättegod mat också. Fläskfile och citronpasta. Mums! Sen hugg vi in på chipsen, salta pinnarna, chokladbollarna och godiset. Sjukt gott! Men, blev så mätt att det bokstavligt talat gjorde ont i hela kroppen. ;O

Sen tog vi bussen till Daltons o var där en timme. Satt mest och tittade på de underhållande människorna som var där! ;) Sen åkte vi hem till dom igen o sov :)

Idag har vi degat. Beställde hem mat från biteline, o har tittat på bilder. Vägde mig och insåg att jag väger 2 kilo mer än vad jag nånsin har gjort. KANSKE dags att börja ändra vanor? Fy.

Hade iallafall riktigt trevligt hemma hos er. Mådde riktigt gott. =)

Nu sen jag kom hem har jag mest bara känt en massa frustration.

I'm feeling cold today, Not hurt, just fucked away.

Förstår inte varför jag ska ha sån extremt stor prestationsångest i precis allt jag gör. Hör en röst som säger "Du är sämst, du är sämst. " hela tiden när jag ska göra något. Har liksom inte tron på migsjälv.

Även fast jag oftast brukar få bekräftat och bevisat för mig att jag faktiskt inte är så värdelös som jag intalar mig.

Det jag syftar på just nu, är att jag hade kvartalsbedömning alldeles nyss. Och självklart satt jag under hela tiden och tänkte att "detta går skit." Men efteråt då jag skulle få min bedömning/betyg mötte hennes glada ögon mina (som såg ut att vänta på en dödsdom.)

Fick iallafall högsta betyg, även denna gång. Var nära att börja gråta. Blev så glad och mycket som händer i kroppen när nervositeten släpper.  Känns helt fantastiskt obeskrivligt skönt nu. Har varit så himla spänd och nervös för det där.

Kunde inte ha startat helgen bättre!

Sen efter jobbet kommer Emilia och Stoffe till mig, sen åker vi bussen till Ragnar! :) Längtar verkligen.  

Slutade klockan 18:30, då på pricken ringde Tove. ;P Sen pratade jag med henne i några timmar, sen ringde Magda då pratade vi typ två timmar med! :) Mycket trevliga samtal..

Under tiden har jag hunnit ätit korvgryta, kyckling med bambuskott, choklad och chips. Helt jävla sanslöst. Jag finner en tröst i maten på nåt vis, jag mår riktigt bra då jag äter. Extas! Men så fort det är över, så mår man skitdåligt. Kanske ska börja att ha en slang i mig så jag får mat inpumpat dygnet runt.

Måste sluta, är inte sunt på något vis alls. Har ingen kontroll.

Skulle ha bett någon att bo här och sätta ett lås på kylskåpet, och vägra öppna förutom vid middag och frukost. Någon frivillig?

Har en iskall skrubb i sovrummet du kan få bo i. 

Idag efter jag bytt plats 5 gånger och fått lika många panikattacker, så bad jag min chef om ett möte för att förklara lite saker för henne. Hon är underbar och förstående. Fick sedan en timme borttagen från schemat för att gå och ringa en läkare. Orden sprutade och jag var alldeles slut efteråt.

Imorgon ska jag bli uppringd och få en tid. Har växt så mycket, att jag inte längre känner mig svag bara för att jag erkänner att jag behöver hjälp.

Alla har vi våra styrkor,

och alla har vi våra svagheter. 

Human.