Sjukt när man får det svart på vitt. När man läser något, med exakt samma beskrivningar och ord som man själv använder.

Annelie skickade en sida till mig från internet.. En kort beskrivning av  Social Fobi.. Som jag även fick diagnoserat förra året.

Fysiska symtom:

• Rodnad   X
• Hjärtklappning   X
• Stamning   X
• Skakningar   X
• Det "svartnar" för ögonen  X
• Svettningar    X

Det är viktigt att komma ihåg att social fobi aldrig handlar om ”vanlig blyghet”. Det kan kanske starta med blyghet men utvecklas till något långt värre och utgör för den drabbade ett uttalat funktionshinder i livet.

Socialfobi leder inte heller sällan till relationsproblem. Trots att han eller hon inget hellre vill än att ha vänner och familj omkring sig. Bara tanken på en kommande social situation kan sätta igång ångestreaktioner.

Människor som lider av social fobi löper också en ökad risk att drabbas av depression och missbruk.

--------------------------------

Igår efter jobbet kom Magdalena hem till mig! =) Vi åt tacos,  hade tjejsnack ,lyssnade på musik, åt nötter o popcorn :P Haha!

Det är alltid trevligt att rå om dig gumman, även fast jag ibland (rätt ofta) ryter till åt dig.. ;/  Men, det är bara för att jag älskar dig och bryr mig om dig!

Jobbar nu, blev nyss träffad av en pil som gick igenom hjärtat och fick mig att tappa synen en stund.

Vill slänga mig över dina läppar och ge efter min hunger..  Samtidigt som att jag inte klarar att ens se på dig.

Jag bad dig att sluta...

Rösten i mitt huvud skäller på mig hela tiden.

Jag vill en sak, men min kropp vill en annan.

Ständigt bråk!

Jag hatar att jag är så skygg av mig, och vill inget hellre än att våga vara mer social. Men, min kropp reagerar helt annorlunda o får panikattacker så fort jag försöker.

Som nu.. Jag sitter här på jobbet, i utbildningsrummet helt ensam. Alla andra sitter i de vanliga arbetarrummen. O inte nog med det, det räcker inte att jag måste hålla mig långt ifrån alla andra människor, utan jag kan inte slappna av o tänka klart, förrän jag även stängt dörren och släckt lampan. IFALL någon skulle komma in hit, och då se mig i ljus.

Ta mig ur min kropp!

Igår var första kvällen på väldigt länge jag var ensam. Kom hem 22.. Dock var jag inte riktigt ensam, med tanke på att jag pratade i telefonen från att jag gick hem från jobbet till jag la mig i sängen vid 1 :P

Var iallfall väldigt skönt att sova ensam!  Välbehövligt. Ensamtid är otroligt viktigt. Ett måste.

---

Efter helgen känns det som att flera saker fallit på plats.. Jag har insett en del saker som jag har varit osäker på. Nu vet jag verkligen vad jag vill på Den fronten. Jag behöver närhet-  Men jag behöver även vara fri.

Kan andas lättare och det känns som att flera tyngder lossat från mina axlar.

Har gått ett steg framåt. Slitit mig upp en bit ifrån den kvicksand jag själv satt mig i.

---

Jag vill tro att det är som Du sa... Att det är en slags inbillning, att jag har förväxlat åtrå med kärlek. Nu efter i lördags då jag delade det med någon annan, så hoppas jag att du hade rätt. Vill iallafall intala mig att jag känner en skillnad. 

Är bara ett rent helvete för mig i längden, ifall jag fortsätter att träffa dig. Även fast jag älskar det för stunden, så hatar jag allt som hör där till.

Man måste själv avgöra vad som tar över.

---

Det är så jobbigt att skriva i gåtor, att man ska vara så begränsad då man skriver. Vill ju helst bara skriva exakt vad jag tänker, men man måste linda in allt så mycket. Folk kan även ta illa upp.

Att skriva är något jag måste i mitt liv. Jag är sämst på att formulera mig i ord, är även väldigt blyg så det har alltid känts bättre för mig att förklara och berätta saker i skrift.

Haha ojoj vilken natt. Jobbade till tolv, sen gick jag hem o gjorde mig i ordning. Efter ett tag så kom grannen, Markus o Tessan med taxin hem till mig :)

Först trängdes vi i min lilla soffa o lyssnade på musik. Vid 4 gick Markus o grannen upp och la sig. När jag o Tessan skulle lägga oss så låg dom där i mitten av sängen och kramades karlarna haha :P Så vi la oss på varsin sida o myste ner oss. Idag har vi bara legat i sängen o tittat på Family Guy. Kanske världens bästa humor :P Sen blev det pizza, o nu är jag på jobbet.

Sagt det förut, o jag säger det igen. Gillar verkligen att umgås med er! :) Skrattar o mår gott. Sen är det ju aldrig helt fel med lite ögongodis heller ;)

Lika barn, leka bäst. Är det så?

Vill hem igen :(

Aldrig träffat någon som är så passionerad,

men samtidigt inte har något samvete.

Så djup, men ändå så tom.

Man ska aldrig bli förvånad, men varför blir jag det ändå? Även fast jag fått det bevisat gång på gång att du inte är den där varma människan jag målat fram.

Igår på dagen kom Petra o hälsade på =) Det var mycket trevligt att surra en massa. Hoppas det inte tar allt för lång tid till nästa gång.. Men känner jag oss rätt , så ;O Sorgligt nog händer det alltför sällan!

Efter det så blev det en liten tripp på stan med Stoffe o Tessan.. Sen hem till mig o umgicks med grannen o hans vänner. Alltid trevligt, så kul att vi lärt känna varann! :) Har alltid roligt i deras sällskap.

Festade på, sen vid tolv så la jag ner festandet o gick o mötte upp Christian på jobbet istället.  Sov väl ungefär 4 timmar sammanlagt. Lyssnade på skivan ungefär fyra gånger om o hade det mysigt.

När han gick på jobbet idag så gick jag hem.. Gick in till grannen o umgicks med dom tokarna en sväng innan det var dags för mig att gå till jobbet med! Slutar 00... Då blire att umgås vidare! ;D

Känner så sjukt mycket Kärlek,

bultar hårt i bröstet.

Men till vilken jävla nytta? Kan ju lika gärna slita ut hjärtat, hoppa på det och slänga det till något hungrigt monster.. Skulle inte kännas någon skillnad. Vore ju bättre istället för att dra ut på lidandet.   

Är som att jag utsatt mig  för ett långt utdraget självmord. Dör en bit om dagen.  

Fyfan vad hemskt det känns att vara tillbaka i det här. Rädd.

Trodde att den där nedbrytande rösten hade försvunnit för evigt.

Vaknar varje natt på blöta lakan av svett. Kan inte koncentrera mig på mer än ett ord i taget.

 Spänner mig och håller andan hela tiden, för det känns som att jag inte vågar andas. Gäspar mycket för syrebristen.

...Trodde heller aldrig jag skulle känna såhär starkt.

Igår fick jag lätta mitt hjärta.... Fick prata om en sak jag hållt inne i flera månader, och som har varit otroligt energikrävande och har orsakat många smärtsamma konsekvenser.

Det känns bra att jag fått ur mig det.. Men ändå känns det lite tomt, att nu är det inte längre i min fantasi. Nu är det så verkligt. Det var som att där och då fick sagan ett slut.

Transen och magin är över nu, och nu kommer det bara finnas kvar varmt om hjärtat.

Kommer sakna det där vi skapade. Av att vara i en annan värld och känslan av behagliga stötar i huden.

En otrolig resa med några av de vackraste ögonblicken i mitt liv.  Tack!

<3 Glosoli.