I tisdags åkte jag Magda, Martin & Tim till Ica Maxi för att stoorhandla. Höll på i ungefär två timmar. Högljudd familj ^^

Tycker det är jättekul o handla mat, har jag alltid gjort. :) Grymt skönt att ha fullt med mat hemma!

I onsdags efter jobbet åkte vi med Fredrik ut till birsta. Åt middag på IKEA, o handlade lite smått&gott. Sen kom Christer och Julia till stan. Då köpte vi lite kläder till lillsyss. Blev såå fin så! :) Sen åkte vi hem till oss, Christer hjälpte att fixa så vi har internet båda två. Skönt!

I torsdagskväll kom Anton, Kenny och Felicia till oss. Vi spelade spel, dansade och sjung. Jag föll. Kunde inte hålla mig längre. Skickade de ord som hade gått på repeat i mitt huvud. Ångrade mig enormt då jag inte fick något svar.

På fredagen låg jag hela dan. Ångest o svag. Då klockan blivit fyra hade jag ju helt släppt tanken att jag skulle få något svar på SMS:et. Så när telefonen pep hade jag ingen som helst förväntning att det skulle vara från Han. Då jag läste, hugg det till i mig. Chock. Skakade så mycket att jag inte kunde skriva något tillbaka på en timme. Grät, men fick en lyckokick.

Ringde Annelie o var lite smått hysterisk. Tack älskade vän för att du alltid lyssnar och förstår. Hon sa många saker som fick mig att tänka klart.

Senare på kvällen kom Therese från jobbet till mig. Vi skulle egentligen ut och ta en öl, men jag var för nervös för det. Så vi satt hos mig.. drack ett par glas vin o surrade.

Då hon åkt, kom Han.. Hade så himla mycket jag ville ha sagt till honom. Fick svar på allt jag funderat över. Många tyngder lättade.

En mycket känsloladdad kväll. Ville inte att den nånsin skulle ta slut. EXPLOSIONER. Allting jag hållt inne en månad forsade ut genom mina ögon och ut ur min mun.

När jag kände dina tårar emot min kind och din kropp värma min, följde jag med i den massiva känslostormen. Kunde inte sluta krama. Sårbarheten skrek efter närhet.

-Never getting enough. 

Dagen efter blev det mer uttryckande av saknad. Sen jobb. Allt var så overkligt.

Igår söndag på jobbet, körde jag o David ett nytt sätt att trotsa vår ångest. Funkade bra. Hade en riktigt skön kväll. Vi åkte o käkade lunch på Mcdonalds. Sen då vi slutat åkte vi hem till han. Åt tortellini, godis och såg film! :) Åkte hem vid 1, kröp ner breve snarkande syss och somnade sött.

Nu jobbar jag som vanligt. Känns som jag bor här. Kanske bäst man gör en adressändring hit? :O

 

Annelie

31 augusti 2009 19:01

Vännen. Du kan alltid ringa mig! O jag hoppas jag kan bära lite av det som tynger dig så det kan kännas lite lättare vissa stunder.. Jag dömmer dig aldrig ska du veta! Men jag säger vad jag tycker. :)Malin, du är stark o klarar av mycket mer än vad du själv tror! Älskar dig du underbara!

http://annelieeriksson.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

kyliga lilla gråa geggmed sylade klorvarför vässar du varje gång jag känner någotvarför är klorna alltid sylade så fort mina känslor slår in   varför glädjer inte toppen digvarje steg du tar uppså kommer jag nerkniven har inte mer än två sidorska...

förlåt mig för jag är ämnad till det jag görursäkta att jag inte passar in i din bild av vad du vill ha,jag är inte din.jag är min.jag kommer alltid vara jagdu kommer vara dufinns det någon genväg? ...

vad du gnageren bit i tagetgnagnagkött och sinne följer varje tuggatuggtuggsnart är jag bortaär du hungrig tar jag emot din iverblod är vackertKan du älska mig nu? ...

Varje blad har en frostig kant¨idag kyler verkligheten nerdet vi kännerdet vi ärdet vi en gång varfärgen knappas nerbort bortmed vindenkylan paralyserar alt som en gång varoch aldrig vaknar det upp igenvitt grått svartvitt gråttsvartDu.Ont.   ...

    När varje fingertopp sätter en glansoch varje andetag är en nyanskonturerna glittrar lilaoch sinnerna får glödande vila.att få skratta tåraroch gråta melodier   ...