Jag har gjort många framsteg med mig själv senaste månaderna. Det har stärkt min självkänsla, och det har gjort att jag har accepterat mig själv bättre. Första stora steget, är att inse sina brister. Att stå för dom. Att erkänna för sig själv, och för andra. Hade jag gjort det tidigare, att många saker sett annorlunda ut. Tillexempel hade jag haft bättre betyg, om jag hade pratat med lärarna om mina brister. Istället för att skolka och då rymma ifrån dem.

Det tjänar ingenting till. Det enda som händer är att folk uppfattar en på fel sätt, Man uppfattas som dryg, nonchalant och likgiltig.

 Och man sänker sitt eget självförtroende och självkänsla.

Varje dag på kursen har jag utmanat mig själv. Vilket har lett till att jag varje dag har stärkt mig själv. Jag skulle vilja ge all min kärlek och tacksamhet för stödet jag fått, och att dom inte har pressat mig... utan låtit mig kämpa i egen takt.

Finns det något mer frustrerande än att bli missförstådd? När man helt o hållet som människa blir uppfattad på helt fel sätt? Det känns som att man kämpar arslet av sig, och får inget tillbaka. Jag hatar det! Det gör mig så frustrerad att jag vill slita av mitt hår, skrika sönder min röst och banka sönder mina knogar.

Imorgon är det avslut på kursen.. :( Sen äre helg. Vette fan vad det blir i helgen. Kanske åker till ljungaverk o hälsar på min kära Mamma som är helt förtvivlad över våran kära familjemedlem Amigos olycka. :,/

Ta hand om er!

 

Helene

14 december 2007 19:23

Fy fan va kul o läsa att du mår bra :) Blir så himla glad för din skull!
Hoppas att de fortsätter så :)

Puss o Kram

http://www.missh.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

kyliga lilla gråa geggmed sylade klorvarför vässar du varje gång jag känner någotvarför är klorna alltid sylade så fort mina känslor slår in   varför glädjer inte toppen digvarje steg du tar uppså kommer jag nerkniven har inte mer än två sidorska...

förlåt mig för jag är ämnad till det jag görursäkta att jag inte passar in i din bild av vad du vill ha,jag är inte din.jag är min.jag kommer alltid vara jagdu kommer vara dufinns det någon genväg? ...

vad du gnageren bit i tagetgnagnagkött och sinne följer varje tuggatuggtuggsnart är jag bortaär du hungrig tar jag emot din iverblod är vackertKan du älska mig nu? ...

Varje blad har en frostig kant¨idag kyler verkligheten nerdet vi kännerdet vi ärdet vi en gång varfärgen knappas nerbort bortmed vindenkylan paralyserar alt som en gång varoch aldrig vaknar det upp igenvitt grått svartvitt gråttsvartDu.Ont.   ...

    När varje fingertopp sätter en glansoch varje andetag är en nyanskonturerna glittrar lilaoch sinnerna får glödande vila.att få skratta tåraroch gråta melodier   ...